Insikt

Jag har kommit fram till lite saker. Vilket jag är mer och mindre nöjd över.

- Jag är lycklig i din famn. (Nöjd)
- Jag har mindre ont i hela kroppen, inte ens knän och svank, nu när jag har varit ledig ett tag. (Mindre nöjd, eftersom att det betyder att mitt jobb sliter på kroppen)
- Jag blir tydligen mycket gladare till sättet när jag inte är ensam hemma på dagarna och bara funderar. (Nöjd, och inte så nöjd)
- Pappa har varit ovärderlig under senare år. (Nöjd)


Tror jag ska fortsätta avsluta bloginläggen med något till Dig, för du blir tydligen glad för det. Och jag har alltid sagt att jag har lättare att uttrycka mig i skrift än verbalt. So here goes :)

I know that you are not perfect
and nor can I claim to be either,
but please believe me,
when I say that I want to be by your side,
to hold your hand,
to treasure you in the morning and in the noon-tide,
to be next to you, to be held close to your heart
now and for the rest of my living years,
to comfort you, dry your tears
and calm your most frightening fears,
to fight your battles and show no shame
to scream my love for you out loud all over the land.